Första semesterdagen 2009

Ja, så började första semesterdagen. Vaknade 04:45 och jobbtankarna forsade fram i en flod, fast de inte behövde. Jag kunde inte sluta tänka på ett möte jag skall ha på fredagen den 14 augusti då särskilt många beslut måste tas av många människor. Jag har kallat dem alla och har en diger agenda protokollförd, ja jag är jätte förberedd……Uj, behöver semester och behöver bli lite slö. Jag vill inte börja en lördagmorgon med att tänka så här. Jag inser att jag är uppstressad. Nu skall jag bli fett slö.

Jag fick ju min BMW bestulen på delar den 12 juni. Det var en fredag och jag upptäckte och anmälde det hela till polisen och försäkringsbolaget när jag kom hem på kvällen vid 19-tiden. Jag var ju väldigt glad då jag upptäckte att jag tecknat en utökad försäkring där en hyrbil ingick vid skada. I hela 45 dagar!! Försäkringsbolaget bekostar 75% av denna. Min kostnad blir ca 100 kr per dag med full försäkring.

Jag fick ta ledigt måndagen den 15 juni för att ordna med allt. Ja, det var ju också den perioden jag mådde dåligt så hade nog tagit ledigt ändå.

Så på måndag morgon den 15 juni kom en bärgare och hämtade BMW:n. Efter otaliga samtal med försäkringsbolaget Trygg Hansa (kul med dessa telefonköer och telefonväxlar där man måste välja olika elektroniska val i ändlösa menyer ”Tryck ett om du vill anmäla stöld, tryck 2 om du vill försäkra din papegoja…..”) kunde jag till slut boka en bil hos hyrbilsföretaget Avis.

Jag hade ju i detta läge ingen bil men väl ett månadskort med SL. Jag hade av Avis fått reda på att de låg centralt i Kista på Esbogatan. Efter läkarbesök i Edsberg så åkte jag med bussen till Kista dit jag anlände ca 12:00. Jag började leta efter informationstavlor med karta och jag frågade en massa folk men ingen visste var Esbogatan låg. Jag förbannade mig själv att jag inte i förväg hade kollat i en karta via internet eller så i förväg. Jag kom då på att jag hade en GPS funktion i min mobil. Visserligen en uselt fungerande sådan, men när man väl efter 10 minuter får igång den så funkar den faktiskt. Så jag knappade in Esbogatan i Kista och efter mycket om och men så fick jag promenadvägen utstakad. Det visade sig att Esbogatan låg i ett ytterområde i ett industriområde 2 km bort! Jag satte således igång att promenera. Det var livsfarligt då jag periodvis var tvungen att gå längs hårt trafikerade vägar utan gångbana. Men till slut kom jag fram.

Jag frågade hyrbilsfirman Avis: ”Om man nu inte har en bil, och vill hyra en bil av er, hur hade ni då tänkt att man skulle komma hit?”. Då svarade de ”Ja, då tar man vår servicebuss som går från stora torget i Kista i skytteltrafik. Sa vi inte det i telefon?”. ”Nä” svarade jag surt.

Jag fick i vart fall en ny silvrig Volvo V70, utplockad i april 2009. Det är en stor relativt tung bil. Dessvärre var den utrustad med en liten symaskin till motor (2,0 liter) som man tankar med brasiliansk sprit. Dvs en etanolmotor. En sån där sk miljöbil. När man tankar måste man således se till att det är på en mack som har E85, dvs etanolsprit utblandat med vanlig bensin till 15%. Kostnaden för denna är faktiskt 30% lägre än vanlig bensin. Men då energiinnehållet är 30% lägre så drar bilen betydligt mer. Snittförbrukningen på sista tanken låg på 1,38 liter milen igår. Det motsvarar 0,97 liter milen med bara vanlig bensin. Det är lägre än vad min BMW med 2,5 liters sexa drar – den drar i snitt 1,25 liter milen. Större motor – större förbrukning, så är det.

Det miljömässiga med etanolen förstår jag dock inte. Man har huggit ner träd och grödor i Brasilien som man i stora fabriker har omvandlat till etanol. Sedan fraktar man detta med stora dieseldrivna båtar över haven till Skandinavien där jag till slut kan tanka min bil med detta och förbränner och släpper ut 150 gram koldioxid i atmosfären per kilometer, precis som jag hade gjort om jag kört på vanlig bensin. Ja, som sagt, det miljömässiga med detta förstår jag inte, men politikerna har under tiden jag kör denna bil begåvat mig med att slippa trängselskatterna. I mitt fall sparar jag på detta sätt 60 kr i månaden.

En förvirrande detalj med Volvon i början var att det saknades traditionell handbromsspak!! Jag trodde då att det fanns en sådan där läskig automatisk handbroms som det fanns på Renault hyrbilen jag hade i Frankrike i maj, och det höll på att sluta i en parkeringsskada. Nej, ingen automatisk handbroms fanns, men väl en elektronisk. Till vänster om ratten, långt ner på instrumentbrädan, där satt en knapp. Vill man lägga i parkeringsbromsen så får man trycka på knappen. Det var svårt att vänja sig vid. Jag vill rycka i en spak som sitter till höger mellan framsätena! Borde inte hyrbilsfirmaan informerat mig om det? Nåja, jag är positiv samt spontant och intuitivt läraktig ;-)

En annan lustig detalj med Volvon. Man har en nyckel som består av en plastbricka 3x2x1 cm tjock. Man skjuter ner denna i ett fack på instrumentbrädan. För att starta motorn trycker man därefter på en knapp. Vad man tillför i funktion i detta förfarande jämfört med att sticka i en nyckel och vrida om begriper jag inte.

De dyrare och nyare BMW och Mercedes modellerna har tagit det ett steg längre. Där räcker det att du har nyckelbrickan i fickan. Bilen känner av det, och trycker du då på knappen så startar bilen. På Volvon så måste jag föra in brickan i facket först. ”Ville men kunde inte” verkar det som.

Volvon är stor och bekväm. Lite bekvämare än BMW:n måste medges. Volvon är praktisk. Mycket fack, dryckeshållare och liknande. Allt är genomtänkt. Man har god sikt med bra speglar. Man känner sig trygg. Det som däremot inte är lika kul är drivlinan. Dvs växellåda och motor. Där är ingenting spännande och innovativt.

Accellerationstiden är lång. Jag tvingas på den femväxlade manuella lådan varva upp i 5500 varv innan något händer (motorljudet låter då väldigt protesterande) och när jag ligger och marschar i motorvägsfart så ligger motorn och varvar på 4500 varv vilket ger ett kontinuerligt ansträngt motorljud in i kupén som stör. Omkörningar måste planeras. Raka, nerförsbacke och sol i ryggen helst. Det är riktigt läskigt att köra om för det finns ingen som helst extra kraft. Trycker jag på gaspedalen går bilen lite fortare sakta, men kommer en mötande bil snabbt har jag ingenting att sätta emot.
Där har BMW verkligen lyckats: de varvar snabbare, ger mer kraft snabbare och framförallt låter de ljuvligt in i kupén. Det roliga är att de modernare BMW-motorerna som tillverkats från 2005 och framåt drar 2 deciliter mindre per mil numer. Se, det går.

När min BMW varit inne på verkstad i en vecka 19/6 så ringde BMW och berättade att de väntade på delar från Tyskland, att försäkringskostnaden var uppe i 47 000 kr och att det skulle ta lite tid. De berättade också att de upptäckt rost och att min rostgaranti som gick ut om två månader fortfarande gällde. Jag blev väldigt glad över detta och upplevde det som omtänksamt. Jag bestämde således att jag efter bilen var klar med stöldskadan skulle väcka ett sådant ärende och boka tid för åtgärd hos BMW. Det hade jag ju tid med då semestern straxt skulle börja.

När jag inte hört något så ringde jag BMW den 26/6. Tja, de väntade fortfarande på delar men trodde att jag inom några dagar skulle få bilen. Det var en del detaljer som behövde lackas om etc.

I torsdags, den 2/7, ringde BMW och berättade att en annan kund hade kört in i min parkerade bil på verkstaden och repat upp hela kofångaren. Detta behövde således repareras. Det krävde ytterligare en dryg vecka. Igår fredag när jag kom hem låg således ett brev från Trygg Hansa som berättade att de fått in en skadeanmälan på min bil av någon som kört in i den. De bad mig omgående kontakta dem.

Så på måndag morgon, när jag väl kan kontakta dem, så gör jag det. Telfonkö och sifferval. Tur att jag har semester för sådant här tar tid.

Uj vilket krångel. Det har nu gått drygt tre veckor sedan jag blev bestulen. Och än är det inte slut.